Göteborgsvarvet 2016

Igår var det dags, att ge sig iväg och försöka slippa på tiden, för att ta sig runt göteborgsvarvet.
Direkt efter förra årets superfina förbättring, var jag supertaggad!
Nu skulle det läggas till intervaller. Har förstått att det är det är något av den bästa träningen för att prestera bättre!
Det blev dock ej så många intervallpass...
Kändes som om jag kunde hålla tiden, var det bra. Var även inställd på att tiden nog skulle bli något sämre.
Starten gick, och benen kändes tunga.
En, två, tre kilometer...
Tungt och plötsligt varmt. Hur ska detta sluta, for runt i huvudet.
5 kilometer, och första tidtagningen.
Nu kan (om någon följer mig), se vart jag är och hur det går.
Konstiga tankar man har ibland.
Tittar inte på gpsklockan, springer på känsla...
Vill klara loppet, tiden är inte det viktigta, eller ska jag kliva av, avbryta?
Fortsätter kämpa på, sporrad av musiken, publiken, barn som står och ger high five!
Hoppsan, 10 kilometer...
Vad hände där emellan? Springer om en tjej som ser pigg ut, med orange tröja och fläta.
(Visar sig att det är henne ser jag fler gånger efter det)
11 kilometer, nu är hälften gjort! HÄRLIGT!
Detta ska nog gå, och där sprang jag förbi en sjukstuga...
Tunga kilometer, bara jag kommer till nästa bro, flyger genom huvudet.
Försöker memorera namnet på forbollströjan killen framför har.
Försöker med allt, för att tiden ska gå...
Äntligen kommer bron, eller kanske inte äntligen, det går uppför, uppför...
Känner ändå att det finns hopp, och när funktionären bredvid ropar -kom igen Halmstad, hela vägen upp. Då vet jag att det kommer gå!
14, 15 kilometer. Nu kommer snart "jobbiga" avenyn.
Halvägs uppför avenyn, och nu äntligen förlorar de tråkiga tankarna. Jobbigt, och tunga ben, men snart vet jag att skylten med 18 kilometer kommer, och då är det 3 kilometer kvar!
Tänker att nu ser jag det som en träning, en lätt runda på 3 kilometer.
Var det förresten inte här det var så tungt förra året?
Tanken kom, och försvann, lika snabbt som jag framme vid nästa skylt.
Nu är det nära!
20 kilometer, och krafter kvar att öka!
Ser nu preem macken. Har aldrig tänkt på den innan, men så härligt att vara nära!
Benen bara flyger på, var det så långt till stadium?
Nu vill jag spurta över mållinjen!
Inne på stadium, mjukt härligt underlag, springer fort, och börjar tänka på att springa rätt!
JAAA, där var jag över mållinjen. LYCKA, stoppar klockan och tittar för första gången under hela loppet.
Otroligt, tiden är bättre än förra året!
Bara 2 minuter, men vad gör det? Var ju inställd på 2-5 minuter långsammare!
Mitt tredje göteborgsvarv är avklarat, och det känns som om jag kan "hoppa" upp för trappan från stadium!
Nu välbehövlig dricka, stretching och sedan massage.

Ojdå, vilket långt inlägg det blev.

Kram på er alla.
Lotta